Jag trodde jag hade varit ledsen

Jag trodde att jag hade varit ledsen. Det hade jag också. Jag har varit med om många saker som är värt att vara ledsen över. Jag har haft den där klumpen i halsen oräkneliga gånger, kännt smärtan i bröstet. Jag trodde i alla fall att jag hade varit ledsen, tills min pojkvän fick en flickvän.

fredag 20 april 2007

"Om snöret inte håller..."

Det skulle varit så mycket skönare om han hade varit elak. Jag ville hata honom, jag vill hata honom. Vad kan man annat göra när någon behandlar en på det sättet som han gjorde? Men han vägrar. Jag är fortfarande världens underbaraste. Världens finaste, snällaste, vackraste, sexigaste. Den som känner honom bäst. Den enda han kan prata med. Den enda han kan lita på.

Det går inte att få höra sådana saker när man är i det läget jag var i. Eller någonsin. För varje sån sak han säger, tänds ett hopp. Samtidigt som det skär i hjärtat. För det är ju inte så. Om det vore så skulle han vara med mig nu. Om det inte finns något negativt han kan säga, om det inte är någonting med mig han tycker är fel eller dåligt, så skulle han inte blivit tillsammans med någon annan. Ja, han kunde ha lämnat mig. Gjort slut ett tag. Men att samma dag som han lämnar vårt hem inleda ett nytt förhållande -nej, det går inte om han känner så för mig. Bara i den minsta lilla känsla skulle tillräcklig respekt ligga för att det skulle bli fysiskt omöjligt att ens uppskatta någon annan samma dag som ett treårigt förhållande är över. Och att bara byta ut mig mot henne. Ut med en, in med en annan.

"Om snöret inte håller, är det bara att försöka med ett annat snöre.". Nej. Jag knyter hellre ihop det och försöker igen.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Inga kommentarer: