Ibland känns det som att hur man än gör, eller vad man än säger, så är det fel. Jag tyckte att ord och samtal var det bästa om fanns, och att om man bara uttrycker sig tillräckligt tydligt så finns det inte rum för missuppfattningar. Herregud, mer fel kan man ju inte ha. Det är otroligt så mycket jag har lärt mig av det här uppbrottet. Och det är läskigt att tänka på hur mycket man måste har kvar att lära.
Andra bloggar om: lära, ord, samtal, fel, uppbrott
torsdag 31 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej... jag läste din blogg och jag vet precis hur du känner... tyvärr, både för din och min skull, tyvärr. Jag kom hem igår och hittade min sambo i säng med en tjej. I MIN säng. Den säng Vi legat i... i flera år... HON är inte vem som helst heller... utan den jag sagt till honom i flera månader som vill ha honom, som är kär i honom... Han förnekade allt, sa att de som kusiner... Jag ringde henne en gång, efter att hon gett honon presenter och skrev på paketet My love, från din ---... Jag förklarade att hon gått över gränsen, att hon sårat mig att hon inte respekterar vårt förhållande... till slut grät jag... Hon skrattade åt mig... Jag sa att de har varit fel av henne att bete sig som hon ha, att exkludera mig, låtasas som att jag inte finns... Hon sa att vi inte har något gemensamt... Han sa till mig att han skällt ut henne... Att han inte längre har kontakt med henne... När jag hittade de nakna i min säng, fanns ingen ånger eller skam hos någon av dem... Han slog mig som svar. För att detta var mitt fel. Han tog hennes sida. De ade tagit ner alla kort på mig i lägenheten... han sa, framför henne, att han nte ville se mig... Jag gav honom fyra år och han kunde ta bort mig bara genom att ta ner mina kort, då fanns jag inte och inte heller hans samvete...
Förlåt att jag skriver så långt men jag vet hur det känns... Jag fick också skämmas för mitt "förflutna" och i detalj beskriva allt jag gjort med vem. fastän han varit med fyra ånger så fler tjejer...
Han var otrogen flera gånger... Jag trodde alltid , varje gång att det var sista gången..
MIN säng, min lägenhet... hur ska jag nnsin kunna bo där igen...
Men herregud, hur mår du egentligen? Det är ju fruktansvärt, mycket, mycket värre än det som hände mig. Jag hoppas att du har människor i din närhet som kan stötta dig och hjälpa dig genom detta. Min mail är L.lovelylocks@gmail.com om du vill höra av dig.
Tack... jag har mejlat dig... hoppas det är okej... blev ganska långt...
Hejsan! Tack för inlägget i min blogg. Ska titta på det där med fonten lite senare idag så att du kan läsa resten av bloggen. Vill ju inte att mina läsare ska förstöra sina ögon... Det där du skrev om att man måste se till att känna sif lycklig är väldigt sant. Men det är svårt när vissa dagar är bra och andra dagar är ett helvete. Ibland önskar jag att han bara kunde slute vilja vara med mig och göra slut, för uppenbarligen är jag helt j*vla oförmögen att göra det själv. Kram
Skicka en kommentar