Det är jobbigt att tänka på att han har ett helt nytt liv nu. Det är så mycket jag undrar över, som jag så gärna vill veta men absolut inte vill veta ändå.
Tycker de om samma TV-program? Kollar de mycket på TV? Gör de saker tillsammans, sånt som vi aldrig gjorde? Är han fortfarande trött hela tiden och sover bort helger och kvällar? Om inte, varför? Vad var det som var så fel med oss? Vad var det som gjorde att han hellre offrade oss, vårat förhållande, än att ibland bjuda lite på sig själv och hitta på något tillsammans med mig? Vad är det som gör det så mycket mer värt att göra det med henne istället?
Han säger att han har lärt sig, att det är därför han är annorlunda med henne. Det är så svårt att förstå ändå. Jag tyckte jag gjorde allt för att få honom att förstå hur det sårade mig att han inte ville träffa mina vänner och min familj. Och sedan, bara från den ena dagen till den andra har han ändrat sig, har han lärt sig det. Med en annan.
Det får mig att känna, att jag inte betydde lika mycket för honom som hon gör. Henne försöker han med. Varför, när han inte försökte med mig? Så mycket han sa att han älskade mig, ville leva med mig. Han var inte ens kär i henne den första tiden. Det känns så jävla orättvis, han var inte ens kär i henne, men ändå gör han allt det för henne som kunde räddat vårat förhållande. Jag tänkte ofta; jag gör
vad som helst om han bara börjar försöka, bara lite, någonting. Det är det som är så lustigt. Jag fick min bön besvarad. Men jag skulle uteslutit det där "vad som helst" ur den.
Andra bloggar om: TV, liv, offrade, vänner, familj, försöka, förhållande, bön
söndag 6 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar